VIPLogga_Grafik.gif
   

Krav

Samhället ställer krav angående energihushållning och inomhusmiljöns kvalitet. Kraven angående inomhusmiljön är generellt vagare än energikraven.

Krav angående energihushållning formuleras av Boverket i Boverkets byggregler, BBR. Där finns även vissa krav angående fuktdimensionering mm som indirekt har att göra med inomhusmiljön. Krav angående minsta tillåten luftomsättning har en direkt påverkan på inomhusmiljön.

Kommuner ställer i vissa fall krav via markanvisningsavtal. Det skulle kunna kallas samhällskrav fast kommunen ställer det genom sin roll som markägare.

Därutöver kan byggherren ställa strängare krav. Dessa krav följer ofta något av de miljöcertifieringssystem som finns på marknaden.

Sweden Green Building Council (SGBC Miljöbyggnad)

Building Research Establishment Environmental Assessment Methodology (BREEAM)

Leadership in Energy and Environmental Design (LEED)

Därutöver finns standarder med skärpta krav för energianvändning och inomhusklimat. Ett exempel är "Forum För Energieffektiva Byggnader" (FEBY).

Det är viktigt att krav angående energihushållning följs av krav angående inomhusmiljö då dessa krav ofta är motstridiga.

Utöver de krav som ställs i samband med projektering kommer även brukarna att ställa krav.

Samhällskrav

Boverket

Boverkets byggregler BBR innehåller krav angående energihushållning. De uttrycks som energianvändning per m² golvarea i uppvärmda utrymmen. Kravnivån är beroende av verksamhetstyp och hur energiförsörjningen är anordnad. Krav ställs även på högsta tillåten installerad eleffekt för uppvärmning. Normkonstruktionen med energianvändning per golvarea medför komplikationen att krav på komponenter som klimatskal och installationsteknik i hög grad påverkas av bygnadens storlek och form.

Dimensionerande förutsättningar för beräkning av energianvändning definieras inte i BBR utan detta sker inom Sveby ”Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader”, ett projekt som drivs av ett antal företag som är verksamma inom byggbranschen.

I bostäder ska luftväxlingen motsvara 0,35 l/s, m² golvarea när någon vistas i bostaden men aldrig mindre än 0,1 l/s m².

BBR innehåller även krav angående fuktdimensionering och krav på högsta tillåten relativ fuktighet som är ämnade att minska risken för fuktskador som kraftigt kan försämra inomhusmiljön.

För radon gäller att medelvärdet under ett år inte får överstiga 200 Bq/m³.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har publicerat ett antal skrifter med allmänna råd om inomhusklimat och ventilation.

Det finns inte några absoluta mätbara samhällskrav angående temperaturer. Folkhälsomyndigheten har endast en del allmänna texter.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har mandat att sätta krav på inomhusmiljön i arbetslokaler.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan koldioxidhalten användas som indikator på att luftkvaliteten är tillfredsställande i lokaler där personer är den huvudsakliga föroreningskällan.

Hit hör t ex konferenslokaler och klassrum. I sådana lokaler ska man eftersträva att hålla koldioxidhalten under 1 000 ppm under dagen. 1 000 ppm ska dock inte ses som ett acceptabelt medelvärde eller som ett värde som aldrig får överskridas.

Koldioxidhalten är lätt att mäta och ger ett mått på hur bra en lokals ventilation är i förhållande till antalet människor i lokalen. Utomhus är koldioxidhalten cirka 400 ppm.

För att kunna hålla halten under 1 000 ppm behövs ett uteluftsflöde på cirka 7–8 liter per sekund och person vid stillasittande arbete under förutsättning att ventilationen är effektiv, det vill säga att den luft som tillförs verkligen ventilerar där människor vistas.

Genom att använda koldioxidhalten som indikator på luftkvalitet ställer man inte bara krav på ett luftflöde utan också på att ventilationen ska vara effektiv.

Markanvisningar

Markanvisningsavtal som kommuner skriver med byggherrar innehåller ofta olika typer av krav angående energihushållning och inomhusmiljö.

Byggherrekrav

Byggherrar sätter allt oftare egna krav på byggprojekten. Det kan vara marknadsmässigt fördelaktigt att uppvisa en miljöcertifiering. Certifieringssystem kan vara begränsade till vissa typer av byggnader eller verksamheter.

SGBC Miljöbyggnad

Energikraven i miljöbyggnad uttrycks som procentsatser av samhällskraven enligt BBR. Kraven angående inomhusklimat följer en internationell standard som framtagits genom intervjuer med ett antal försökspersoner. Inomhusklimatets kvalité uttryck som "predicted mean vote" (PMV) och Predicted Percentage of Dissatisfied (PPD-index). Kravnivåerna delas in i klasser Guld, Silver och Brons där varje klass omfattar specifika krav angående såväl energianvändning som inomhusmiljö.

BREEAM

BREEAM finns i en svensk upplaga BREEAM-SE som relaterar till svenska myndighetskrav. Standardens uppbyggnad liknar Miljöbyggnad men är mer omfattande.

Energianvändning relaterar till krav enligt BBR och inomhusklimat till PPD-index.

LEED

Standarden har en något annan uppbyggnad än Miljöbyggnad och BREEAM. Energikraven är fristående och relaterar till standarder från american society of heating refrigerating and air-conditioning engineers (Ashrae).

Såväl BREEAM som LEED tar hänsyn till energiförsörjningens klimatpåverkan vilket inte sker i svenska myndighetskrav.

FEBY

FEBY formulerar strängare krav än BBR angående energihushållning. Byggnader kan klassas som Nollenergihus, Passivhus eller Minienergihus. Krav finns på byggnadens egenskaper som lufttäthet och värmeförlusttal. Beräkningar styrs upp med vissa anvisningar angående indata. FEBY ställer även krav angående inomhusklimat.

Brukarkrav

Är brukarnas klagomål tillräckligt uttalade brukar driftspersonal uppfylla dessa så långt förutsättningarna medger. Brukarkrav utöver projektkrav handlar oftast om inomhusklimat d.v.s. inomhustemperatur. Förändringar för att tillmötesgå kraven leder inte sällan till ökad energianvändning.

dsc_4236.jpg

dsc_2685.jpg

img_7384.jpg

_21_img_7695.jpg