Boverkets nya energiregler 2026

​

Konsekvensanalys av förändringar från BBR31 kap 9 och BEN till BFS2026:9

​

​

Analysen har genomförts som ett underlag för uppdatering av VIP-Energy och fokus ligger därför på frågor som rör beräkning av energi och effekt.

​

Utredningen är också en första vägledning för hantering av supportärenden angående tillämpning av de nya kraven. Underlag för support kommer att byggas på allt eftersom ärenden kommer in.

​

Då det kvarstår vissa frågetecken har vi valt att publicera resultaten från analysen.

Om inget nytt framkommer före 1 oktober kommer nästa version av VIP-Energy att innehålla de tolkningar som vi presenterar i denna utredning.

​

Sammanfattning

​

Vid övergången från BBR31 till BFS2026:9 sker förändringar både gällande utformning av krav och indata till beräkningar.

​

De krav som förut funnits i BBR och BEN ersätts nu i en sammanhållen kravspecifikation i BFS2026:9 utan hänvisning till andra publikationer. Det gör det enklare att tillämpa BFS2026:9 än BBR31.

​

När det gäller nyproduktion är principen för energikrav och verifiering desamma i BFS2026:9 som i BBR31. Krav på eleffekt för uppvärmning och tappvarmvatten har däremot ändrats från att gälla totala märkeffekten på värmepumpar, elpatroner och elpannor till beräknad effekt.

​

För befintliga byggnader har det tillkommit krav men i det fallet handlar det i huvudsak om komponentkrav som U-värden på byggnadsdelar eller verkningsgrad i ventilationsutrustning som inte kräver någon energiberäkning.

​

I BBR justeras beräknad energianvändning med hänsyn till skillnader i klimat. I BFS2026:9 justeras i stället kravet. Det påverkar inte jämförelsen mellan beräknad energianvändning och kravet.

​

I BBR 31 och BFS2026:9 används samma faktorer för att vikta olika energislag.

​

För att belysa hur förändringen påverkar svårigheten att uppnå energikraven har vi valt tre typexempel. Marginaler mellan beräknad energianvändning och krav har undersökts för småhus, flerbostadshus och kontor med och utan garage. Byggnaderna är placerade i Eskilstuna och värms med fjärrvärme.

​

I beräkningsexemplen har vi tilldelat garage, kategorin "Övriga byggnader", men det är högst osäkert om det är korrekt. Det finns inte något stöd i BFS2026:9 att kategorisera garage på annat sätt än till exempel teknikutrymmen eller förråd. Garage finns inte omnämnt. Under BBR klassades förråd, teknikutrymmen och allmänna utrymmen på samma sätt som byggnadens huvudsakliga användning men med men bara i fråga om krav. Projekterade värden användes för temperaturer och brukarpåverkan mm.

​

I BFS2026:9 finns inte utrymme för blandning av indata. Klassas ett utrymme som bostad gäller kategoritypiska värden för bostäder fullt ut.

​

Vi får avvakta och se om det utbildas en praxis eller kommer förtydliganden hur teknikutrymmen, förråd, garage och liknande ska kategoriseras.

​

I beräkningar med BFS2026:9 har indata för internlast och tappvarmvatten fördelats med medelvärdet under årets timmar. Om inte något annat föreskrivs kommer sannolikt merparten av alla beräkningar att utföras enligt den principen.

​

Det finns möjlighet att fördela om förbrukning av tappvarmvatten och interlast. Läggs merparten av tappvarmvatten under den varmare årstiden och merparten av internlasten under den kallare blir beräknad eleffekt lägre. Koncentreras förbrukningen av tappvarmvatten under några få timmar under dygnet blir beräknad effekt högre.

​

Det har även i BBR funnits möjligheter att manipulera energiberäkningar genom att omfördela brukardata under året men de har sällan utnyttjats så det scenariot är mindre sannolikt.

​

För alla tre exemplen är det enklare att uppnå energikraven med BFS2026:9 än med BBR31. Marginalen mellan beräknad viktad energianvändning och krav är i genomsnitt för de tre exemplen 16 % med BBR31, 36 % med BFS2026:9 Nollenergibyggnad och 29 % med Nollutsläppsbyggnad.

​

För att belysa hur förändrade krav på maximal eleffekt påverkat möjligheten att uppnå kraven har beräkningar utförts på småhus med bergvärmepump och frånluftsvärmepump.

​

Även i jämförelsen mot krav för eleffekt är det något lättare att uppnå kraven med BFS2026:9 än med BBR31.

​

När byggnaden tas i drift är brukarpåverkan något annat än vad som antagits vid projekteringen. Mätningar visar att alla byggnader har sin egen unika uppsättning brukare. Dessutom kommer internlast och tappvarmvatten att variera under byggnadens livslängd. Det finns därför inte någon möjlighet att välja indata som speglar byggnadens framtida användning.

​

Val av indata är en av de frågor som behandlas i boken ”Att ställa krav på rumsklimat och energi”.

​

Förändringar av beräkningsförutsättningar

​

I BEN finns krav på att beräkningar ska utföras med hänsyn till reglerförluster och det finns inte omnämnt i BFS2026:9.

​

I BEN anges värdet på rumstemperatur som lägst tillåtet och att beräkningen ska utföras med verkliga värden med hänsyn till reglerförluster.

​

I BFS2026:9 ska beräkningen utföras med kategoritypiska värden på rumstemperatur. I BBR var tanken att beräkning med reglerförluster skulle öka kvalitet på reglerutrustning och injustering. Men det finns starka ekonomiska incitament att inte driva en byggnad med övertemperaturer så det är sannolikt överflödigt att komplicera energiregler med den detaljen.

​

I BEN finns krav på att inverkan av brukarnas vädring ska finnas med i beräkningen. Det anges som ett tillägg till avgiven energi på 4 kWh/m² år. Bakgrunden är en utredning som genomförts i Svebys regi. Luftomsättning av vädring anges till 2,3 l/s i en lägenhet och 4 l/s för ett småhus. Även lokaler ska beräknas med vädring. I BFS2026:9 finns inte något krav på att inkludera vädring.

​

Enligt BEN ska el till hissar, värmekablar, fast belysning utomhus, komfortgolvvärme, handukstorkar finnas med i beräkningen. Alla dessa poster utgår i BFS2026:9. Det enda som finns kvar av fastighetsenergi är belysning i allmänna utrymmen.

​

Vid beräkning med BBR31 tas värmetillskott från personer med i beräkningen. Det tillskottet finns inte med i BFS2026:9 som separat värde utan är inkluderat i internlast.

​

I BEN finns specificerade värden på tillförd värme, personvärme och tappvarmvatten för bostäder, kontor och utbildningslokaler. För övriga typer av verksamhet används projektspecifika värden.

I BFS2026:9 specificeras däremot brukardata för samtliga typer av verksamheter.

​

I bostadshus har värden för tappvarmvatten i praktiken ökats med 11 % då reduktionen för energiklassade blandare tagits bort. För BBR 31 är värden angivna med 10 % reduktion som blivit praxis.

​

Tabellen visar indata för tappvarmvatten kWh/m² år.

​

​

I BBR ingår bara verksamhetens vattenförbrukning i bostäder. I all övrig verksamhet ingår en mindre förbrukning som används till städning mm av byggnaden. BFS2026:9 är mer konsekvent som princip.

​

Tabellen visar värmetillskott kWh/m² år.

​

I BBR används projekterade ventilationsflöden som bestäms av verksamhetens behov. För att neutralisera för skillnader i ventilationsbehov i kontor justeras kravet i förhållande till specifik luftomsättning. I bostäder finns inte den möjligheten. Det gör det svårare att uppnå kraven i flerbostadshus med många små lägenheter som i normala fall har högre luftomsättning per golvarea.

I BFS2026:9 specificeras ventilationsflöden för alla typer av verksamheter och skillnader mellan flerbostadshus med stora och små lägenheter jämnas ut. I flertalet flerbostadshus minskar total luftomsättning..

​

BFS2026:9 anger värden som medelvärden under året så det finns fortfarande ett visst utrymme att påverka resultatet genom att justera indata för tappvarmvatten och internlast.

​

I BBR gäller kravet mängden värme som levereras till byggnaden. I BFS2026:9 gäller kravet i stället energi som levereras till byggnad eller tomt. Det är något oklart men det kan tolkas som att värmeförluster från kulvertledningar i mark ska tas med i energikalkylen i BFS2026:9.

​

I BBR har garage en särställning genom att golvarea inte ingår i total Atemp. Det gör det svårare att uppnå kraven i byggnader med garage. I BFS2026:9 är garage inte omnämnt och det finns därför inte någon särskild regeln för detta.

​

Förändring av krav

Etal

​

I BBR 31 är kravet för lokaler 70 + 40 *(medelluftflöde-0,35). Medel luftflöde får medräknas upp till 1 l/s m². Maximalt tillåten användning kan variera från 70 till 96 kWh/m² år. Då luftomsättningen är specifik för varje lokalbyggnad går det inte att göra en generell jämförelse.

I tabellen har värden för BBR31 beräknats med den luftomsättning som föreskrivs i BFS2026:9.

​

​

Beräkningsexempel

​

Småhus

Byggnad i ett plan med 200 m² golvarea. I ena fallet är det sammanbyggt med garage med 42 m³ golvarea. Garaget ingår i kategorin Övrigt.

​

Indata för jämförelse mot BBR31

Luftomsättning 0,35 l/sm²

Tappvarmvatten 18 kWh/m²

Reglerförluster 2 °C

El till komfortgolvvärme 1000 kWh/år.

Vädring 0,025 l/sm²

Värmetillskott från personer enligt BEN

Värmetillskott från verksamhet enligt BEN

​

Flerbostadshus

Byggnad i fem plan med innermåtten 12x40 m. I det ena fallet finns ett garage i ett helt källarplan.

​

Indata för jämförelse mot BBR31

Luftomsättningen i bostäder är 0,45 l/s m² och i garage 0,2 l/s m²

Komfortgolvvärme installeras med 1000 kWh/år i 30 % av lägenheterna.

Tappvarmvatten 22,5 kWh/m²

Reglerförluster 2 °C

Vädring 0,025 l/sm²

Värmetillskott från personer enligt BEN

Värmetillskott från verksamhet enligt BEN

​

​

Kontor

Byggnad i fem plan med måtten 18 x 48 m.

Kontorsverksamhet är indelad i två zoner.

Ett helt källarplan med garage.

​

Indata för jämförelse mot BBR31

Luftomsättningen kontor är 1 l/s m² och i garage 0,2 l/s m² under kontorstid

Tappvarmvatten 2 kWh/m²år

Reglerförluster 1 °C (Elektronisk reglering av rumstemperatur)

Vädring 0,025 l/sm²

Värmetillskott från personer enligt BEN

Värmetillskott från verksamhet enligt BEN

​

​

Ptal

I BBR31 ställs krav på installerad eleffekt.

I BFS2026:9 är det i stället beräknad eleffekt som ska jämföras med kravet. Det är sannolikt den största principiella skillnaden mellan kravsystemen.

​

Anvisningarna för hur effektberäkningen ska utföras är svårtolkad.

​

Enligt 15§ gäller kravet den högsta eleffekten som levereras till byggnaden.

Enligt 16§ ska eleffekten beräknas vid dimensionerande utetemperatur.

Enligt 17§ ska eleffekten beräknas med de kategoritypiska värden som användaren matat in.

​

Enligt 15§ och 17§ kan eleffektens maxeffekt hämtas från den dynamiska beräkningen som baseras på kategoritypiska värden och klimatdata. Men vi kan inte se att det går att kombinera med att effekten ska beräknas med dimensionerande utetemperatur. Eftersom beräkningskonsulten fritt kan fördela kategoritypiska värden över årets alla timmar kan max eleffekt i princip inträffa när som helst under året. Det är den förutsättning som gäller för utformning av beräkningsfunktionen i VIP-Energy.

​

16§ kan vara en kvarleva från BBR där eleffekten som en extra kontroll kan beräknas statiskt vid DVUT.

​

Ett genomförbart alternativ är att bortse från 16§ och jämföra högsta timvärdet under året med kravet. Det uppfyller 15§ och 17§. Om branschen inte hinner komma fram till någon annan lösning innan 1 oktober är det den metod som kommer att läggas in i VIP-Energy.

​

DVUT väljs med hänsyn till byggnadens tidskonstant. Tidskonstanten beräknas utifrån förhållandet mellan byggnadens värmeavgivning och den inre delen av byggnadens värmekapacitet som står i kontakt med inomhusluften. Tidskonstanten är ett mått på hur fort inomhustemperaturen förändras om till exempel värmen stängs av. Den är däremot inte ett mått på hur effektbehovet förändras vid variationer i uteluftens temperatur. Kraven i BFS2026:9 förutsätter att inomhustemperaturen inte förändras och då medverkar inre värmekapacitet i mellanbjälklag och innerväggar bara marginellt. För att visa hur effektbehovet påverkas krävs därför en dynamisk beräkning som tar hänsyn till klimatskalets totala funktion i fråga om dämpning och fasförskjutning av utetemperaturens variationer.

Detta beskrivs utförligare i boken "Rumsklimatet, Miljön mellan väggarna"

​

Beräkningsexempel

Exemplet är ett småhus 200 m² som värms med en bergvärmepump eller frånluftsvärmepump med tillskott av el. Alla årets timmar har årsmedelvärden som indata för internlast och tappvarmvatten.

​

I BBR är kravet satt som kW och i BFS2026:9 W/m². För att det ska bli jämförbart har värden för BBR31 räknats om till W/m². Samtliga effekter är beräknade med -15 °C utetemperatur.

​

U-värde

I BFS2026:9 är kravet för småhus med fler än ett plan 0,4 W/m² K för övrigt gäller samma krav som i BBR31.

​

I byggnader som innehåller flera kategorier finns en skillnad i beräkning av totala U-värdet.

​

I BBR beräknas först separata U-värden för lokaler och bostäder. I dessa beräkningar viktas medelvärdet med omslutningsarean. I nästa steg beräknas ett medelvärde för lokaler och bostäder med golvarean som vikt.

​

I BFS2026:9 beräknas ett medelvärde för samtliga kategorier med omslutningsaran som vikt. I både BBR31 och BFS2026:9 viktas totala kravet för samtliga kategorier med golvarean. Det leder under vissa förutsättningar till förändrade krav på klimatskalets U-värde. Skillnaden blir extra märkbar när det är stor skillnad i formfaktor mellan olika kategorier.

​

Situationen kan bli vanligare i BFS2026:9 än BBR31 genom att U-värden och Atemp i garage ingår i byggnadens U-medelvärde.

​

​

Beräkningsexempel

En byggnad innehåller bostäder och garage. Båda kategorierna har samma Atemp men bostadsdelen har 80 % av byggnadens omslutningsarea. Kravet för bostäder är 0,40 och för garage 0,50. Kravet för bygganden vägs i både BBR31 och BFS2026:9 mot Atemp och är 0,45.

​

Beräknas byggnadens medelvärde enligt BBR31 blir resultatet 0,45. Beräknas medelvärdet enligt BFS2026:9 blir resultatet 0,42. Med BFS2026:9 tillåts högre U-värden när de olika kategorierna ingår i en gemensam byggnad än med separata byggnader. Har i stället garaget en större andel av omslutningsarean skärps i stället kravet.

​

​

Verifiering genom mätning

I samband med projekteringen genomförs beräkningar för att kontrollera om det planerade utförandet uppfyller energikraven. Med en mätning av byggnaden i drift kontrolleras inte bara att energikalkylen är rätt utförd utan att byggnaden är rätt utförd och att installationsteknisk utrustning har rätt funktion. Boken ”Att ställa krav på rumsklimat och energi” behandlar bland annat problematiken som är förknippad med uppföljning och kontroll.

​

Vid mätning av energianvändning råder alltid andra förhållanden än vad som antagits i samband med projektering. För en korrekt jämförelse måste därför uppmätta värden av energianvändning korrigeras. I BBR justerades indata för värmetillskott från verksamheten, tappvarmvatten och klimat. I andra verksamheter än bostäder justeras även indata för luftomsättning. I BFS2026:9 tillkommer justering av rumstemperatur och luftomsättning i bostäder.

​

Administration

Energiberäkningar genomförs ofta redan i programskedet innan det finns ventilations- eller rör-handlingar. Beräkningskonsulten måste då beräkna ventilationsflöden och ledningslängder för tappvarmvatten och VVC utifrån A-ritningar. Då kategoritypiska värden används i BFS2026:9 krävs ingen beräkning av ventilationsflöden. Beräkningar behöver inte heller uppdateras på grund av reviderade ventilationsflöden.

​

Det blir inte någon större skillnad i arbetet att upprätta energiberäkningen som görs i samband med verifieringen. Den baseras även i fortsättningen på relationshandlingar och uppmätta värden på luftläckage. Arbetstiden går i huvudsak åt på att granska relationshandlingar och justera värden där verkligt utförande avviker från projekterat.

​

Vid försäljning av bostadsrätter och äganderätter finns komfortgolvvärme ofta med som ett tillval. Vid projekteringen görs en uppskattning av andelen lägenheter. I verkligheten kan det bli något annat och det finns risk att byggnaden inte uppfyller energikravet. Komfortgolvvärme finns inte med i BFS2026:9 så där finns inte det problemet.

​

Sker verifiering genom mätning av energiförbrukning justeras uppmätta värden med hänsyn till skillnader i klimat och brukaråverkan. Den beräkning som ligger till grund för justeringen utförs på i stort sett samma sätt med BBR31 som BFS2026:9. En skillnad är att i BFS2026:9 tillkommer justering för verkliga värden på ventilationsflöden och rumstemperaturer.

​

Det går dock aldrig att justera uppmätt energianvändning fullt för brukarpåverkan då vissa indata inte är mätbara. Andelen hushållsel till komfortgolvvärme och handdukstorkar är ett exempel men med BFS2026:9 är det inte längre något problem.

​

I både BBR31 och BFS2026:9 ska viss del av fastighetselen finnas med jämförelsen mot krav. Skillnaden är att det blir en något annorlunda uppdelning i med BFS2026:9.

​