Sammanfattning Vid övergången från BBR31 till BFS2026:9 sker förändringar både gällande utformning av krav och indata till beräkningar. De krav som förut funnits i BBR och BEN ersätts nu i en sammanhållen kravspecifikation i BFS2026:9 utan hänvisning till andra publikationer. Det gör det enklare att tillämpa BFS2026:9 än BBR31. När det gäller nyproduktion är principen för energikrav och verifiering desamma i BFS2026:9 som i BBR31. Krav på eleffekt för uppvärmning och tappvarmvatten har däremot ändrats från att gälla totala märkeffekten på värmepumpar, elpatroner och elpannor till beräknad effekt. För befintliga byggnader har det tillkommit krav men i det fallet handlar det i huvudsak om komponentkrav som U-värden på byggnadsdelar eller verkningsgrad i ventilationsutrustning som inte kräver någon energiberäkning. I BBR justeras beräknad energianvändning med hänsyn till skillnader i klimat. I BFS2026:9 justeras i stället kravet. Det påverkar inte jämförelsen mellan beräknad energianvändning och kravet. I BBR 31 och BFS2026:9 används samma faktorer för att vikta olika energislag. För att belysa hur förändringen påverkar svårigheten att uppnå energikraven har vi valt tre typexempel. Marginaler mellan beräknad energianvändning och krav har undersökts för småhus, flerbostadshus och kontor med och utan garage. Byggnaderna är placerade i Eskilstuna och värms med fjärrvärme. I beräkningsexemplen har vi tilldelat garage, kategorin "Övriga byggnader", men det är högst osäkert om det är korrekt. Det finns inte något stöd i BFS2026:9 att kategorisera garage på annat sätt än till exempel teknikutrymmen eller förråd. Garage finns inte omnämnt. Under BBR klassades förråd, teknikutrymmen och allmänna utrymmen på samma sätt som byggnadens huvudsakliga användning men med men bara i fråga om krav. Projekterade värden användes för temperaturer och brukarpåverkan mm. I BFS2026:9 finns inte utrymme för blandning av indata. Klassas ett utrymme som bostad gäller kategoritypiska värden för bostäder fullt ut. Vi får avvakta och se om det utbildas en praxis eller kommer förtydliganden hur teknikutrymmen, förråd, garage och liknande ska kategoriseras. I beräkningar med BFS2026:9 har indata för internlast och tappvarmvatten fördelats med medelvärdet under årets timmar. Om inte något annat föreskrivs kommer sannolikt merparten av alla beräkningar att utföras enligt den principen. Det finns möjlighet att fördela om förbrukning av tappvarmvatten och interlast. Läggs merparten av tappvarmvatten under den varmare årstiden och merparten av internlasten under den kallare blir beräknad eleffekt lägre. Koncentreras förbrukningen av tappvarmvatten under några få timmar under dygnet blir beräknad effekt högre. Det har även i BBR funnits möjligheter att manipulera energiberäkningar genom att omfördela brukardata under året men de har sällan utnyttjats så det scenariot är mindre sannolikt. För alla tre exemplen är det enklare att uppnå energikraven med BFS2026:9 än med BBR31. Marginalen mellan beräknad viktad energianvändning och krav är i genomsnitt för de tre exemplen 16 % med BBR31, 36 % med BFS2026:9 Nollenergibyggnad och 29 % med Nollutsläppsbyggnad. För att belysa hur förändrade krav på maximal eleffekt påverkat möjligheten att uppnå kraven har beräkningar utförts på småhus med bergvärmepump och frånluftsvärmepump. Även i jämförelsen mot krav för eleffekt är det något lättare att uppnå kraven med BFS2026:9 än med BBR31. När byggnaden tas i drift är brukarpåverkan något annat än vad som antagits vid projekteringen. Mätningar visar att alla byggnader har sin egen unika uppsättning brukare. Dessutom kommer internlast och tappvarmvatten att variera under byggnadens livslängd. Det finns därför inte någon möjlighet att välja indata som speglar byggnadens framtida användning. Val av indata är en av de frågor som behandlas i boken ”Att ställa krav på rumsklimat och energi”. |